Vår dietist

Katja Koivisto är Familyfoods dietist. Katja hjälper oss med att näringsberäkna ett urval av Familyfoods matkassar, svara på mejl, bloggar om mat och näring och så ger hon gärna tips och råd. Här kan du läsa en presentation av Katja:

I mångt och mycket kan vi förlita oss till devisen att det vi äter ofta och i stora mängder har stor betydelse för hälsan och det vi äter sällan och i små mängder har mindre betydelse för hälsan. Middagen utgör ofta en stor del av all den mat vi äter under en dag. Därför är det viktigt att middagsmaten är nyttig och hälsosam. För att Familyfoods receptsamlingar ska ge den näring som man kan förvänta sig av fem middagar för en familj, analyserar vi regelbundet näringsinnehållet i ett urval av receptsamlingarna. Vi granskar särskilt innehållet av de näringsämnen som vi i Sverige tenderar att få i oss av i knappaste laget. Lyckligtvis är det i dagens Sverige ovanligt med bristsjukdomar men det som ändå förekommer är ett för lågt intag av järn, kalcium, folat och vitamin D.

I den mat vi stoppar i oss bör vi hitta minst 13 olika vitaminer, minst 15 olika mineraler, proteiner, fetter, kolhydrater, kostfiber, antioxidanter och vatten. Ett av de säkraste sätten att öka chanserna att få i oss av alla näringsämnen är att variera maten. Just variationen vid middagen behöver du inte fundera på, den får du med Familyfoods matkassar. Genom att ge våra barn mat med variation så ger vi dem tillfälle att lära sig tycka om många olika rätter. Även om barnet inte äter av allt, kanske inte ens alltid smakar, så lär sig barnet hur en komplett måltid ska se ut med tallriksmodellens alla tre delar. Tallriksmodellen går ut på att ha tre olika delar i sin måltid. En del innehållade potatis, pasta, ris, bröd, couscous eller dylikt, en del som innehåller grönsaker och rotfrukter och den tredje och sista delen som innehåller kött, fisk, fågel, ägg och baljväxter. Så fortsätt att lägga upp broccolin, morötterna, majsen, blomkålen eller vad det nu kan vara, trots att du misstänker att ditt barn inte kommer att äta upp. Förr eller senare slinker grönsakerna eller vad det nu är som barnet inte äter ner även om det i vissa fall må dröja.

Apropå grönsaker: Är det inte lite underligt att vi ofta använder ordet grönsaker istället för att prata om till exempel broccolin, palsternackan, majsen eller sparrisen. Bara att höra ordet grönsak kan få barn att rygga tillbaka. Prova att vid matbordet istället prata om hur god broccolin och morötterna var idag, istället för hur grönsakerna smakade. Samma knep kan fungera med fisk! Säg lax eller makrill istället för fisk. Och när det vankas sej så säg just sej…

Genom tiderna har människan lärt sig vilken mat som är giftig och vilken som går att äta. Ändå händer det att några av oss reagerar mot mat som de flesta andra tål. Glutenintolerans, celiaki, innebär att man inte tål gluten som är proteiner som finns i vete, råg och korn. Vissa glutenintoleranta kan äta havre, men först måste man samråda med sin läkare och havren måste vara kontrollerad så att den inte är förorenad av vete, råg eller korn. Istället för vanliga sorter av bröd, mjöl, flingor och kli, mannagryn, skorpmjöl, frukostflingor, pasta av vete, råg och korn, välling och gröter baserade på glutenhaltig spannmål kan man istället använda tex produkter av ris, majs, hirs, potatis, soja, arrowrot och bovete. Dessa är naturligt glutenfria. Trots sitt namn innehåller bovete inte gluten. Bovete är faktiskt ett slags gräs. I handeln finns också specialprodukter. Man kan hitta brödmixer, pasta, bröd, kakor och kex lämpliga för den som har glutenintolerans. Många affärer har särskilda hyllor för glutenfria specialprodukter för att de ska vara lätta att hitta. Det glutenfria brödet brukar dock finnas i frysdisken.

Vid laktosintolerans har kroppen nedsatt förmåga att bryta ner laktos som finns i mjölk och i många mjölkprodukter. Detta beror på att tunntarmen har för lite av enzymet laktas. Laktasets uppgift är just att sönderdela mjölkens laktos. Eftersom den individuella känsligheten för laktos varierar är det olika från individ till individ hur reducerat laktosintaget bör vara. I en laktosreducerad kost kan mjölkprodukter bytas ut mot diverse låglaktosprodukter eller helt laktosfria produkter som laktosfri matyoghurt, crème fraiche, gräddfil, fetaost, keso. Numer finns det gott om olika låglaktos/laktosfria produkter! Förpackningarna brukar vara väl utmärkta. Kika efter dem i kyldisken! I regel innehåller hårdost så lite laktos så att de flesta laktosintoleranta kan äta det. Detsamma gäller smör och margarin. Tänk på att laktosintolerans inte är samma sak som mjölkproteinallergi som kräver en annan kost.
Från januari 2012 går det att beställa en alternativ matkasse med låglaktosa produkter. Kika gärna under  min prenumeration.

Kika gärna på www.celiaki.se där du hittar tips både vid glutenintolerans, laktosintolerans och andra typer av överkänslighet.

Eftersom Familyfoods matkassar innehåller ett fåtal sammansatta livsmedel, så hoppas vi att det underlättar att byta ut varor som inte tåls av alla i familjen mot lämpliga alternativ. Varje fredag så skickas Familyfoods kommande receptsamling ut till era mejlboxar. Vi hoppas genom detta utskicket kunna underlätta för er kunder genom att ge er några dagar för att kunna handla kompletteringsvaror om det finns överkänslighet i familjen.

Katja Koivisto, leg dietist

Katja har näringsberäknat Familyfood matkasse vecka 34 och så här ser den veckan ut:

* Enl rekommendation (NNR) för vuxna och barn över 2 år. Räknat på 5 middagar för 2 vuxna och 2 barn 6-9 år, där middagen ger 25% av dagens totala energiintag.

Vecka 34 bidrog både laxen och äggen till det fina D-vitamininnehållet. Paprikan och alla rotfrukter resulterar i rikligt med kostfiber. Vecka 34 innehöll inte så mycket mjölkprodukter och därmed inte så mycket kalcium. Mjölkprodukter brukar vara mer representerade vid frukost och mellanmål så att kalciumintaget under dagen ändå blir bra.

Katja har även näringsberäknat Familyfood matkasse vecka 41 och så här ser den veckan ut:

Vecka 41 resulterade alla rotfrukter, grönsaker och kikärtorna i rikligt med kostfiber och C-vitamin. Denna vecka ligger D-vitamininnehållet relativt lågt. Anledningen är att vi inte har med varken fet fisk eller ägg. Andra veckor då fet fisk och/eller ägg finns representerade, så blir D-vitamininnehållet desto större. Det fina folatinnehållet v 41 har vi främst broccolin i broccolisoppan att tacka för!

Skriv ut