Skip to content


Kan potatis vara bra GI-mat?

Många som förespråkar den s.k. GI-dieten förkastar potatis i alla dess former. Detta är lite synd, dels för att potatisen är en fin källa till bl.a. kalium och C-vitamin, dels för att det kan skilja så mycket från en potatisrätt till en annan potatisrätt hur ”GI-korrekt” den är.
Vi tar det från början: GI står för Glykemiskt Index och är ett mått på hur ett kolhydratrikt livsmedel påverkar blodsockersvaret efter att man ätit/druckit en viss mängd av livsmedlet. Ett högt GI innebär att livmedlet ger stor påverkan på blodsockersvaret och därmed ökad insulinnivå i kroppen. Ett lågt GI innebär att livsmedlet ger ett litet blodsockersvar vilket i sin tur gör att insulinnivåerna inte behöver bli så höga. Insulinnivåer inom en viss ram är livsnödvändigt för oss, men genom att undvika alltför höga insulinnivåer kan vi minska risken för bl.a. övervikt.
Olika mat påverkar blodsocker- och insulinnivåerna olika. En avgörande faktor för blodsockerpåverkan är hur lång tid maten uppehåller sig i magsäcken innan den tar sig vidare till tunntarmen. Mat som behöver längre tid på sig i magsäcken innan den är tillräckligt nedbruten för att kunna ta sig vidare till tarmen, ger ett mindre blodsockersvar. Om vi tänker oss t.ex. ett riktigt grovt bröd med hela korn i, så tar det längre tid för magsäcken att knåda brödet med alla dess hela korn till en lagom lös massa. Detta gör att endast små mängder i taget av brödet kan portioneras vidare från magsäck till tarm, och från tarmen blir det endast små mängder i taget som kan tas upp i blodbanan i form av blodsocker. Resultatet blir ett litet blodsockersvar.
Om vi istället tänker oss den raka motsatsen, t.ex. saft innehållande socker. Saft är ingenting för vår magsäck att jobba med, vilket gör att i princip hela mängden saft snabbt kan passera från magsäck till tarm, och från tarmen kan en stor mängd i taget av saftens socker snabbt tas upp i blodbanan i form av ett stort blodsockersvar.
Med dessa exempel i tanken kan vi dra parallellen till potatismos kontra ”hel” kokt potatis. Eftersom potatismoset redan till viss del är sönderdelat så ger det kortare tid i magsäcken och således större blodsockersvar jämfört med ”hel” kokt potatis.
Intressant vad gäller just potatis är att kokt potatis som fått kallna, faktiskt ger ett mindre blodsockersvar än om man hade ätit potatisen varm. Detta beror på att kolhydraterna i kokt potatis naturligt ”kapslas in” när den får kallna. Dessa ”kolhydratkapslar” tar längre tid för magsäcken att jobba sig igenom, så att endast mindre mägder i taget av den kallnade potatisen kan ta sig vidare från magsäck till tarm.
En annan faktor som förlångsammar tiden i magsäcken och således ger ett mindre blodsockersvar är att tillföra något syrligt i maten. Ett ypperligt exempel här är vinäger. Så om vi nu slår på vinäger t.ex. i form av en god vinägrettdressing på vår kallnade kokta potatis, så har vi gjort en potatissallad samtidigt som vi har minskat på potatisens blodsockerpåverkan ännu lite till.
Men, det kanske allra viktigaste att komma ihåg när man resonerar kring GI och blodsockersvar är inte se endast ett livsmedel på tallriken och hur det kan tänkas påverka vårt blodsocker. Ofta, när vi tänker oss en hel måltid, så har vi ju förutom t.ex. potatisen (som är en klassisk kolhydratskälla) även med protein och fett i måltiden. Just fett och framförallt protein har också en förlångsammande effekt på magsäcksprocessen och således blodsockersvaret. Så om vi till vår potatissallad nu lägger till en skiva lax, som ger oss både nyttigt fett och protein, så har vi ytterligare förbättrat blodsockersvaret.
Som kronan på verket låter vi även några härliga sparrisar förgylla måltiden. Sparrisen innehåller kostfiber och… just det… kostfiber gör maten ännu mer blodsockervänlig.
Se alltså gärna till hela måltiden, istället för till enskilda detaljer på tallriken. För visst kan potatis i form av potatissallad med vinägrettdressing tillsammans med t.ex. lax och sparris skapa en riktigt nyttig, och inte minst god, sommarmåltid!

Skriv ut


0 Responses

Stay in touch with the conversation, subscribe to the RSS feed for comments on this post.



Some HTML is OK

or, reply to this post via trackback.

*